Så jävla lycklig…?

Är alla så lyckliga som de visar på sociala medier? Eller är det en fasad… för att man inte vågar, inte vågar eller inte vill visa att man inte har det där lyckliga livet, som alla önskar sig ha?

Eller är det att man tror att ingen vill läsa eller se bilder på det som inte är bra? Några av de jag känner, vet jag om att de inte är så lyckliga som de visar utåt. Och det kanske finns anledningar till varför man inte vill berätta för hela världen. Jag menar inte att det är fel att inte vilja visa på sociala medier, men känner det tråkigt/jobbigt att se att alla andra är så där jävla lyckliga som de visar sig vara. Samtidigt undrar jag varför man stannar kvar i något som inte är bra…? Jag själv är inte en av dem som är så jävla lycklig!

En del av mig vill berätta för hela världen vad jag varit med om de senaste sex åren, men en annan del av mig vill inte exponera mig och min familj. Samtidigt tycker jag själv om att läsa att jag inte är den enda i världen som har det så här. Och andra sidan, tycker jag det är tragiskt att det är så många som inte är så där jävla lyckliga. 

En del av mig är lycklig, jag har en fin familj och fina vänner och är lyckligt lottad med en kärlek från min särbo som inte går att beskriva med ord. Särbo kommer jag att få vara i flera år framöver, pga mitt tidigare ”liv”. Tack vare min särbos kärlek och från mina barn, klarar jag av att fortsätta leva. En bonus är min fina familj och mina fina vänner, som finns där när jag behöver dem ❤